Psykoterapi och psykologisk behandling kan även ske genom icke-verbala metoder. Samtalet är grunden för all psykologisk behandling och psykoterapi. Samtalandet är en basal del av varje psykoterapi och psykologisk behandling, men hur framträdande samtalandet är varierar i olika psykologiska behandlingar. Samtalsterapi kan kombineras med s k icke-verbala metoder och tekniker så som t ex hypnos, kroppspsykoterapi, EMDR, inre bilder, visualisering (imaginationer) och/eller mindfulness om det verkar vara av värde för klienten. Begreppet icke-verbal kan syfta både på metoden (exemeplvis inre bilder eller t ex kroppsorienterade övningar som t ex grounding) och på att det finns ett starkare och större intresse för klientens upplevelse bortom orden och för klientens icke-verbala framtoning jämfört med de flesta rent verbala formerna av psykoterapi och psykologisk behandling.
Det gemensamma för all psykologisk behandling och psykoterapi är att deras utgångspunkt i samtalet. Samtal är basen för all psykologisk behandling och psykoterapi. När samtalsterapi kompletteras med exempelvis inre bilder, visualisering, symboldrama och/eller story-telling och metaforer, självhypnos och hypnos kan terapin mer beskrivas som hypnosterapi. Om samtalsterapi kombineras med t ex andningsövningar, kroppsorienterade övningar som grounding och stresspositioner, visualiseringsövningar och inre bilder, kanske den psyklogiska behandlingen och psykoterapin övergår mot någon variant av kroppspsykoterapi. Också i dessa psykologiska behandlingar ägnas mycket tid till samtal. Hur centralt samtalsterapi respektive olika icke-verbala tekniker och metoder är i den psykologiska behandlingen kan variera mellan olika psykoterapisessioner och över tid - liksom med olika klienter.
Svårigheter att använda ren samtalsterapi?
Det finns många människor som har svårt att använda samtalsterapi på ett konstruktivt och utvecklande sätt. Själva samtalet kan för vissa personer bli ett hinder för bearbetning av personens svårigheter och snarast förytliga den terapeutiska upplevelsen. Ofta har dessa klienter själva upplevelsen av att inte komma så ¨djupt¨ och ¨inte komma åt kärnan¨ i deras svårigheter genom att enbart arbeta med samtalsterapi. För vissa klienter kan svårigheten bestå i att samtal inte leder till kontakt med känslomässig upplevelse eller att känslan av kontakt med kroppsupplevelse ock kroppsliga förnimmelser blir för svag eller bara sporadisk. Vissa klienter kan även ha svårigheter att lägga märke till, identifiera och/eller uttrycka sina känslor och kroppsliga upplevelser i ord.
För andra klienter kan det röra sig om att de har en stark förmåga till visualisering och att skapa inre bilder; Det kan alltså ge fördelar att använda visualisering och s k imaginationer om klienten redan har en stark sådan förmåga. Eller så kanske klienten har en god förmåga till att utveckla ett hypnotiska tillstånd och lätt att bearbeta sina svårigheter genom någon form av suggessionsbaserad hypnos eller metafor. Under exempelvis sådana omständigheter kan det vara lämpligt att använda sig av någon form av icke-verbala metod och teknik - om klienten är intresserad av en sådan psykoterapi och psykologisk behandling.
HYPNOS - HYPNOSTERAPI - HYPNOTERAPI
Hypnosens område täcker ett stort omfång av skiftande teorier, tekniker och metoder. Hypnos som begrepp är inte särskilt väl definierat och det är mycket varierande vad olika lekmän, psykologer, psykoterapeuter och författare lägger in i begreppet. Någon av all olika former av hypnosterapi kan användas utifrån alla psykoterapeutiska traditioner och metoder så som t ex psykodynamisk och psykoanalytisk psykoterapi (hypnoanalys), KBT, humanistisk psykoterapi, EMDR, symboldrama, psykosyntes, par- och familjeterapi.
Många former av hypnos benämns med andra begrepp inom andra psykoterapeutiska traditioner. Hela hypnosmetoder (t ex systematisk desensibilisering i fantasin, exponering i fantasin, symboldrama, Neuro-Linguistic-Programming, mental träning) eller delar av metoder (t ex inom schematerapi, Compassion-Focused-therapy, dialektisk beteendeterapi och mindfulness inom KBT, EMDR, fokusering, visualisering) har sitt ursprung i olika hypnostekniker. Samma förhållande gäller inom ¨New Age¨ och alternativa terapier som ofta består av hela hypnosmetoder (t ex ¨Resan¨), hypnotiska tekniker kombinerade med andra psykoterapitekniker eller andliga inslag, liksom former där en enda enskild teknik med ursprung i hypnos är hela behandlingen (t ex STAR)
Hypnosterapi kan ske genom exempelvis visualisering (eller s k föreställningsövningar, imaginationer, inre bilder), ego-state-therapy, suggessioner, hypnotiska metaforer och berättelser (story-telling), andningstekniker och/eller rörelsetekniker, såväl som med hjälp av någon form av självhypnos (t ex meditativ självhypnos). Upplevelser i hypnostillstånd, i Förändrade MedvetandeTillstånd eller FMT, är för det mesta inte unika - liknande upplevelser kan förekomma i en rad andra sinnestillstånd.
Någon variant av hypnosterapi kan användas vid de flesta psykologiska, känslomässiga, existentiella och somatiska besvär. Även vid ovanor som rökning, snusning, nagelbitning m m kan hypnosterapi vara ett alternativ. Hypnosterapi kan också vara ett hjälpmedel vid utveckling av personliga styrkor. Hypnos kan vara av värde vid de flesta former av depressiva tillstånd, ångest och fobier, liksom vid post-traumatisk stress/PTSD, bristande självkänsla, problem med självförtroende, liksom med upplevelsen av dålig känsla av kontakt med kropp och/eller känslomässig upplevelse. Psykosomatiska problem, problem där kroppsliga besvär utan känd somatisk orsak finns, kan också svara väl på någon form av hypnosterapi. Exempel på detta är vissa former av smärta, spänningshuvudvärk och besvärande muskelspändhet, utmattningsdepression eller utbrändhet, liksom olika fomer av s k somatisering. Särskilt mag-tarmbesvär som colon irritabilé eller IBS, kan svara väl på hypnosbehandling.
KROPPSPSYKOTERAPI
Kroppspsykoterapi kan bedrivas utifrån bl a psykodynamiska och/eller humanistiska psykoterapeutiska utgångspunkter och har många olika former. Kroppsinriktad psykoterapi, kroppsorienterad psykoterapi, analytisk kroppspsykoterapi och är bara några några av alla de varianter som används.
Kroppspsykoterapi omfattar oftast ett direkt arbete med kroppen och har en fokusering på känslomässig och kroppslig upplevelse. Kroppspsykoterapi kan bedrivas med kroppskontakt mellan klient/psykoterapeut, men kan också ske helt utan kroppskontakt mellan klient och psykolog. Arbete med andning och inre bilder är andra vanliga inslag i en kroppspsykoterapi.
Kroppspsykoterapi kan användas vid de flesta slags psykologiska och känslomässiga problem, men de kroppspsykoterapeutiska psykoterapierna anses särskilt användbara i samband med s k psykosomatiska eller somatoforma besvär, vid somatisering, smärta, värk och svåra besvärande muskelspänningar. Vissa klienter kan ha svårigheter att sätta ord på sina känslor (alexitymi) och/eller svårigheter att uppleva sig närvarande i kroppen. Även i dessa fall kan kroppspsykoterapi vara ett användbart alternativ.
Många övningar i mindfulness ligger nära kroppspsykoterapins tekniker. De övningar som används i mindfulness utgöra en liten andel av alla de kroppsövningar och kroppsinriktade tekniker som kan användas vid kroppspsykoterapi.
EMDR
EMDR (Eye Movement Desentizitation and Reprocessing) anses av många psykoterapeuter vara egen form av psykoterapi, men den övervägande delen psykoterapeuter som arbetar med hypnosterapi betraktar EMDR som en speciell form av hypnoterapi.
EMDR-behandling utförs genom att psykoterapeuten/psykologen gör en handrörelse som klienten följer med ögonen. Detta är det vanligaste utförandet, men proceduren kan även utföras på andra sätt. Vissa former av hypnosterapi, bl a ego-state-therapy, är en integrerad del av EMDR-behandlingen av komplex problematik.
EMDR används främst vid post-traumatiskt stress syndrom, men kan även användas vid andra besvär som t ex fördröjd sorg. PTSD beskriver en symptombild som många gånger utvecklas efter t ex rån, misshandel, våldtäkt eller olika former av katastrofer och andra överväldigande händelser. Liknande ¨enklare¨ problematik kan utvecklas även vid mindre dramatiska händelser, men som ändå av olika skäl kan upplevas som personligt överväldigande.
PSYKOTERAPI MED HJÄLP AV MUSIK
Det finns ett flertal olika behandlingsformer som använder musik som en del av psykoterapin. De kan bygga på musiklyssning och/eller eget musicerande - i vissa fall i kombination med inre bilder, ibland i kombination med andningsövningar och/eller rörelse, ibland i kombination med mindfulness o d.
Ett exempel på en sådan form av musikterapi form är GIM-metoden med musiklyssnande och arbete med inre bilder.
PARTERAPI & FAMILJETERAPI
Parpterapi sker mestadels genom samtal, men det förekommer också att olika former av hypnos och arbete med inre bilder användas. Par- och familjeterapi kan ha sin bakgrund i en mångfald olika teoretiska perspektiv.
Parpsykoterapi fokuserar vanligen på samspelet inom paret, på deras sätt att lösa inbördes olikheter och konfliktsituationer. Familjeterapi utförs på liknande sätt, men med ett fokus på familjens samspel.
TANDVÅRDSFOBI
Tandläkarskräck, extrem tandvårdsfobi, är en mycket vanlig rädsla eller fobi. Tandläkarskräck är den kanske mest vanliga rädslan i befolkningen. För en del människor blir dock denna skräck så stark att den blir ett hinder för att utföra nödvändiga tandvårdsbehandlingar.
Från 1999 kan patienter under vissa förutsättningar få behandling av sin tandläkarskräck genom systemet med högkostnadsskydd.